Elbrist är ett begrepp som används allt som ofta, men vad betyder det egentligen? I Sverige producerar vi vanligtvis mer el än vi använder, men ibland är den trots det inte riktigt tillräcklig där och då den behövs. Det handlar inte om att det är slut på el, utan om hur den transporteras och fördelas. I den här artikeln reder vi ut vad elbrist egentligen är, vad den beror på och hur du kan hjälpa till att hålla elsystemet stabilt.
Elbrist beror ofta på att elproduktionen är ojämnt fördelad, med mycket produktion i norr och hög efterfrågan i söder – samt begränsad kapacitet i elnäten att transportera el dit den behövs.
El måste produceras i realtid, vilket kan skapa bekymmer vid toppar i efterfrågan, till exempel under kalla vinterdagar.
Sverige exporterar el trots elbrist eftersom vi är en del av EU:s inre marknad, där handelshinder inte är tillåtna.
Genom att producera egen el minskar vi beroendet av det centrala elnätet och hjälper till att avlasta systemet, särskilt under tider med hög belastning.
Elbrist betyder att det inte finns tillräckligt med el för att möta behovet vid en viss tidpunkt. I Sverige använder vi ungefär 140 terawattimmar (TWh) el varje år, och vanligtvis räcker vår egen elproduktion gott och väl för att täcka behovet. Faktum är att vi sedan 2011 har producerat mer el än vi gör av med, vilket har gjort att vi kunnat exportera en hel del el. Så nej, vi har ingen egentlig elbrist!
Det som ställer till det är att mycket av elproduktionen sker i norr, medan den största förbrukningen är i södra Sverige. Det stora statliga elnätet har inte kapacitet att flytta all el dit den behövs mest. Det här kallas ibland elbrist, men det är egentligen inte brist på el utan snarare elledningarnas begränsade förmåga att skicka ner elen till söder. En orsak till elbrist är med andra ord effektbrist – mer om det kommer vi berätta nu.
När vi pratar om elbrist kan det faktiskt vara två olika saker: antingen brist på el eller brist på effekt. El handlar om mängden som produceras över tid, medan effekt är den mängd el som produceras och används i just det ögonblicket. I Sverige producerar vi mycket el och exporterar till och med överskottet till andra länder i Europa. Men ibland, som under riktigt kalla dagar, kan det ändå bli effektbrist. Då använder vi mer el än vi har tillgång till i stunden, och vi behöver importera el för att klara av efterfrågan.
Sverige är uppdelat i fyra elområden, och även om vi har gott om el totalt sett, kan det vara svårt att flytta elen till områden där förbrukningen är som störst. Det här kan vara storstäder eller elintensiva industrier. Överföringskapaciteten kan också vara begränsad mellan olika delar av landet eller mellan länder.
Ta Sverige som exempel: i norr, i elområdena 1 och 2, produceras mycket el, medan de södra delarna, område 3 och 4, har störst efterfrågan. Problemet är att elnätet inte alltid räcker till för att skicka elen söderut i den takt den behövs. Så även om vi har tillräckligt med elproduktion i landet, befinner den sig inte alltid på rätt ställen, och då kan kapacitetsbrist bli ett hinder.
Elpriset funkar lite som en vanlig marknad – det styrs av tillgång och efterfrågan. När efterfrågan är hög och tillgången på el är låg, pressas priserna upp. Eftersom Sverige är med i en gemensam europeisk elmarknad, påverkas våra elpriser också av vad som händer i andra länder. När elpriserna i Europa har skjutit i höjden beror det till stor del på att gas- och kolpriserna har ökat. Det hänger ihop med kriget i Ukraina och att det importeras mindre gas från Ryssland. Dessutom spelar vädret en stor roll – till exempel påverkar vinden hur mycket el vindkraftverken kan producera. Med det sagt – många faktorer tillsammans styr vad elen kostar.
En inte helt ovanlig fundering är varför Sverige exporterar el när vi själva har elbrist. Svaret är enkelt. Eftersom Sverige är med i EU, är vi också en del av EU:s inre marknad där det inte får finnas några handelshinder. Det betyder att vi inte kan hålla på elen för oss själva, även om vi tycker att vi behöver den. Att stoppa exporten skulle räknas som ett handelshinder, och det är inte tillåtet. Så om våra grannländer behöver el och vi har ett överskott är vi faktiskt skyldiga att exportera den.
Visste du att du kan göra en hel del själv för att minska risken för elbrist och samtidigt spara pengar på elräkningen? Genom att använda el under tider när samhällets totala elförbrukning är låg, som på kvällen eller natten, hjälper du till att avlasta elsystemet. Passa på att ladda elbilen, köra tvättmaskinen eller diskmaskinen under dessa tider. Dessutom kan du minska din elförbrukning i vardagen, vilket inte bara är bra för miljön utan också för plånboken – särskilt när elpriserna svänger rejält.
Genom att sänka inomhustemperaturen någon grad och ta lite kortare och svalare duschar kan du dra ner på elen utan att det märks alltför mycket. Om du bor i hus kan du också kontrollera isoleringen och täta fönster och dörrar för att hålla värmen inne.
Hushållselen, som går till apparater och belysning, är också enkel att påverka. Byt ut gamla glödlampor mot LED-lampor – de drar betydligt mindre el. Se över dina vitvaror och överväg att byta ut äldre modeller till nyare med bättre energiklassning. När du använder diskmaskin eller tvättmaskin, fyll dem ordentligt innan du kör igång. Undvik torktumlaren om det går – den är en riktig energislukare.
Till sist, ta en titt på ditt elavtal. Kanske finns det ett bättre alternativ som passar din förbrukning och ditt boende. Små förändringar kan göra stor skillnad – både för din ekonomi och för elsystemet!
Med solcellers hjälp kan du som solcellsägare producera egen el direkt på plats, vilket minskar beroendet av det centrala elnätet. När du installerar solceller på ditt tak, kan du använda den elen själv och därmed dra ner på hur mycket du behöver köpa från elnätet. Det här är särskilt användbart under perioder när efterfrågan på el är hög och när elnätet kan vara överbelastat.
Solceller bidrar också till att diversifiera och sprida ut elproduktionen, vilket gör elsystemet mer robust. Eftersom solen skiner oberoende av de stora elproduktionsanläggningarna, kan solenergi vara en extra resurs, särskilt på dagar med mycket sol. Det här gör att vi inte behöver förlita oss enbart på väderberoende energikällor som vind och vatten. Ett solcellsbatteri fungerar dessutom som en extra tillgång som gör det möjligt att lagra solenergi som kan användas under perioder med elbrist.
Om fler hushåll och företag använder solceller kan det minska trycket på elnätet under tider med hög belastning, och i vissa fall kan överskottet av solenergi även exporteras till andra delar av landet eller till andra länder i Europa.
Intresserad av att investera i solceller?